Historia
I området vid Göta Älvs mynning finns några av de tidigaste fynden av boplatser i vårt land. Men vid tiden för dessa ca. 10.000 år gamla fynd, utgjordes Hisingen ännu av ett flertal öar, och saltvattensvikar nådde såväl Aspen i nordost som Kållered i söder. I de nordiska rikenas gynningstid, när järnåldern övergår i vikingatid, har älvmynningen redan storpolitisk betydelse. Danholmen, ute i skärgården, är delad mellan den svenske, den danske och den norske kungen. Källorna berättar:
Danholmen är stiftad i tre lotter: äger en lott uppsala konungen, annan äger danakonungen, tredje lotten äger Norges konung. Då när deras stämma var, då höll danakonungen i uppsalakonungens betsel, men den norske konungen i hans stigbygel. Var detta Uppsala låg har i våra dagar livligt debatterats.
Under medeltidens första sekler hade Sverige det svagaste inflytandet i dessa trakter. Kungar och stormän i det framväxande Sveriges tre kärnområden: Västgöta slätten, Östgötaslätten och Mälardalen, ägnade sin mesta tid åt inbördes uppgörelser. När krafterna räckte till mer expansiva företag, vändes blickarna österut. Så kom det sig att gränsen mellan Danmark och Norge länge gick längs Göta Älv. Lödelse, flera mil uppåt längs älven, var den enda svenska orten av betydelse i vänster.
Området blir svenskt
Några årtionden in på 1200-talet råkar Danmark in i en svaghetsperiod och ytterligare en tid därefter framträder i Sverige en av dess kraftfullaste ledargestalter: riksmarsken Birger Jarl, i sin person förenande både västgötska och östgötska intressen. Sommaren 1253 anländer han till trakterna av Gullbergsklippan, inte långt från Säveåns och Mölndalsåns utflöden i Göta Älv. Han medför en här på över 5.000 man och sammanträffar med kung Håkon av Norge, som med en oförliknelig flotta ankrat i fjorda och sund kring Öckerö. Avsikten med denna kraftsamling är ett krig mot Danmark. Men hit kommer också en dansk delegation, två biskopar, femton riddare och många andra och man bilägger tillfälligt tvisterna.
Från denna tid är Sverige i större makt vid Göra Älvs mynning: de fyra häradena Askim, Hisings (delar av ön) samt Vättle räknas från mitten av 1200-talet som svenska. Vårt land får en korridor vid kusten, någon mil bred. Detta viktiga område måste naturligtvis befästas och 1303 talas det om att kung Birger låtit uppföra ett hus på Gullbergsklippan. Längre ut uppförs ett större fäste, Älvsborgs slott, som omtalats första gången 1366. Under unionskrigen mellan Sverige och Danmark på 1400- och 1500-talet skulle dessa befästningar byta innehavare samt raseras och återuppbyggas flera gånger om. Älvsborgs slott byggdes redan tidigt i ansenliga dimensioner under det att Gullbergs fäste först under Gustaf Vasas tid erhöll en mer påtaglig fortifikatorisk styrka. Ännu vid 1600-talets början var dock betydande delar av dessa befästningar byggda i trä. I senmedeltiden stärks den svenska närvaron vid älvmynningen: Lödöseborna flyttar 1473 till Nylöse i nuvarande Gamlestaden.
Kalmarkriget
Den 4 april 1611 utfärdar kung Kristian IV av Danmark ett fejdebrev mot Karl IX och det s.k. Kalmarkriget bryter ut. Natten till den 27 januari 1612 når den danske kungen Gullbergs fäste med en styrka på ca 2500 man. Kristians avsikt med fälttåget är att härja och bränna i de rika västgötabygderna. Gullberg vill han ha som skydd i ryggen mot den svenska styrkan ute på Älvsborgs slott vid älvens mynning.
Danskarna gör ett försök att överrumpla Gullberg men dess ca 300 man starka besättning vars huvuddel utgörs av en fänika från Sjuhäradsbygden på 220 man under Sven Svensson i Ramnaklef upptäcker dem i tid. Danskarna misslyckas med att spränga sig igenom portvalvet och gång efter annan störtar de ner från klippans branter när svenskarna välter bort deras stormstegar. Kommendanten på Gullberg, Mårten Krakow, leder sina män med förtvivlans kraft men så skadas han och kan inte fortsätta kampen. I det läget skall Sven Svensson träda in med han står ingenstans att finna. Då övertar Mårten Krakows hustru, Emerentia Pauli, ledningen, tar även soldathustrurna till hjälp och tvingar, efter många timmars kamp danskarna på reträtt. Då hade en ståtlig herre, på hästen intill kung Kristian, träffats av ett skott, som kungen förstod var ämnat år honom.
Västgötafänikans hövitsman Sven Svensson påträffas efter striden på Gullbergs avträde, där han gömt sig. Ursinnig över dennes feghet knuffar fru Emerentia till honom, så att han får svalka i sitt eget skarn. Men nästa sommar är Kristian tillbaka med en här på 10.000 man och både Älvsborg och Gullberg faller. Även den av Karl IX på Hisingen anlagda staden Göteborg (egentligen en holländsk köpmannakoloni) går förlorad. Vid freden i Knäred 1613 tvingade Sverige gå med på att pantsätta området vid Göta Älvs mynning. Endast med uppbjudande av sina yttersta finansiella resurser så att en pant på ofattbara 1 miljon riksdaler kan lösas, får vårt land efter 6 år tillbaka det viktiga området.
Skansen Westgötha Leijon
Så snart Danmark återlämnat älvmynningen började Sverige här bygga en av Europas starkaste fästningsstäder, det nuvarande Göteborg. Inslag i befästningarna var också Nya Älvsborgs fästning utanför hamnen samt de båda skansarna: Kronan på Risåshöjden och Westgötha Leijon på Gullbergsklippan. Grundstenen till den senare lades den 22 juni 1687 av Erik Dahlberg och invigningen förrättade Karl XI, år 1689. Ingen av skansarna kom någonsin i strid och med tiden förlorade de sin militära betydelse. Skanen Kronan blev i senare tid militärmuseum under det att Leijonet efter att ha använts som bostad och slutligen som förråd, lämnades öde 1942.
Skansen blir ordensborg
I början av 1970-talet väcktes tanken om Götiska Förbundet, ett svenskt ordenssällskap grundat 1815, att renovera skansen Westgötha Leijon och inrätta den som ordensborg. Efter förhandlingar med de militära myndigheterna, remiss hos Riksantikvarieämbetet samt ett omfattande arbete som bekostade både med statliga medel och av Götiska Förbundet, kunde förbundets Höge Beskyddare, kung Carl XVI Gustaf återinviga skansen den 4 september 1974. Götiska Förbundet erhöll kontrakt på Skansen under 50 år fr.o.m. 1975 och svarar nu för dess drift och skötsel. Skansens övre våning är ordenslokal. Mellanvåningen används för måltider vid ordenssammankomster och kan uthyras till slutna sällskap.
Uthyrare av Skansen Westgötha Leijon är Borgrådet inom Götiska Förbundet. Förbundet vill väcka och stärka kärleken till Fäderneslandet, vårda kulturarvet, främja vård av miljö och natur samt värna om medmänsklighet och laglydnad. Götiska Förbundet är öppet för varje välfrejdad, myndig svensk medborgare. Det bygger på kristen och nationell grund men är obundet av samfund och partier.